Några första rader om mig och min cykling

Här kommer mitt första inlägg på den här bloggen. Kanske läge att presentera sig lite närmare då? Jag heter Anna och hör hemma i Torslanda, Göteborg. När jag blev utsedd till ambassadör för Cykeltjejer insåg jag snabbt att jag med mina 48 år både är äldst här och dessutom den minst vältränade i sällskapet. Men någon ska ju vara det också och jag hoppas att jag kommer kunna erbjuda uppmuntrande läsning och pepp till andra som kanske känner sig för gamla eller otränade för att ge sig ut på en cykel i skogen.

Pendelcyklisten

Vad är jag för en cyklist då? Sedan i augusti när jag bytte jobb gör jag mina flesta cykelmil fram och tillbaka till jobbet. Varje dag som jag cyklar till jobbet blir det över 28 km. Maximalt blir det 140 km pendelcykling på en vecka. Ibland tar jag bilen om det är en riktig skitvädersdag och i december och januari har jag fuskat rejält. Här på västkusten blir det ju ingen riktig vinter utan här är det mest kolmörkt, blåsigt (alltid motvind) och regn. När det fryser på blir det blankhalt på cykelbanorna och kommer det lite snöslask så fryser det till små isknölar spridda över cykelbanan. Idag när solen har tittat fram för första gången på länge så kom suget efter att cykla tillbaka så snart är det kanske dags. Jag måste bara övervinna min egen bekvämlighet med bilen igen. Egentligen vet jag att jag brukar sitta på cykeln och trampa förbi bilköerna vid rödljusen och njuta av att jag tar mig nästan lika snabbt fram som de bilburna.

I mitt rätta element – på en mtb i skogen

Det är inte pendelcyklingen jag brinner för utan det är när jag får komma ut på en mountainbike i skogen. I själen är jag en naturmänniska som alltid älskat att vara ute i naturen. Jag har haft en lång period då jag har fågelskådat och en annan när jag har hållit på med naturfoto. Friluftsliv i olika former har också ingått. Med en son som brinner för sin mountainbike har jag också upptäckt hur kul det är att cykla runt i skogen och att se alla stenar, rötter och spänger som utmaningar. Jag är både långsam och fegar ur så fort det blir lite för tekniskt, men jag märker ändå att jag utvecklas i min egen takt. Ett hinder som var omöjligt och fick promeneras förbi för ett år sedan kan vara en ganska enkel utmaning idag.

I skogen cyklar jag enligt mottot ”kan jag så kan alla”. Så är du en som inte riktigt vågat komma igång med mountainbikecykling eller bara känner dig lite otränad, långsam och feg eller lite gammal för att busa runt i skogen, då kan vi hålla ihop här och peppa varandra och se hur bra vi kan bli under det här året!

Och tillhör du de snabba och vältränade så hoppas jag att du vill vara med och peppa oss och bidra med alla dina tips och trix för att bli snabbare och mer teknisk. I gengäld lovar jag att heja fram dig vid någon mountainbiketävling om vi ses när jag är där med sonen.

9 Comments

  1. Elaine Petersson
    1 februari, 2018

    Härlig läsning och fina bilder! 🙂 Jag kommer köra så många jag kan av långloppen i sommar, hoppas vi ses på något av dem.

    Svara
    1. Anna Kristiansson
      1 februari, 2018

      Kul med långloppen! Jag vann en start i Långa Lugnet. Hela blir nog för tufft att starta med, men 40 km funderar jag på att våga mig på. Det borde jag orka. Funderar också på Billingeracet och 36 (?) km rundan som uppvärmning. 🙂
      Det vore kul att träffa alla andra goa mtb-tjejer i så fall!

      Svara
  2. Tanja Åvall
    1 februari, 2018

    Fina bilder och härligt att bara kör på efter dig egen förmåga! Jag brukar säga till mig själv när jag känner att jag står still i min träning och blir lite frustrerad över alla som är bättre: ”kära jag själv, det är ändå för sent för en proffskarriär”. Men det finns en liten tävlingsmänniska i mig och det ju oxå den motiverar mig till att bli bättre och träna hårdare ?

    Svara
    1. Anna Kristiansson
      1 februari, 2018

      Tack och kul att bilderna uppskattades! Jag gillar foto vilket innebär att jag fotar make och son när de cyklar men det finns väldigt få bilder på mig. 😉 I år kommer jag att tvinga övriga familjen att ta bilder även på mig. 🙂

      Klart man vill bli bättre och orka mer utan att flåsa så mycket. Att bli utsedd till ambassadör för cykeltjejer känns lite som min variant på proffskarriär 🙂 🙂

      Svara
  3. Emilie
    1 februari, 2018

    Härlig läsning, det ska bli jättekul att följa dig! Stort lycka till med jakten på ny cykel också. ?

    Svara
    1. Anna Kristiansson
      1 februari, 2018

      Tack! Ja ny cykel kanske blir något att rapportera om här längre fram. Om jag bara kan bestämma mig och välja och vraka bland alla förslag på olika cykla och modeller som trillat in. Tänk om det fanns möjlighet att få prova alla märken och modeller på ett enkelt sätt.

      Svara
  4. Kristina
    2 februari, 2018

    Rolig läsning och fina bilder. Kul att se det finns fler som jag. Men man är inte äldre än man gör sig. ? Så roligt att utmana sig själv i skogen! ?

    Svara
    1. Anna Kristiansson
      2 februari, 2018

      Håller med! Ålder spelar ingen roll och man gör allt på sin nivå. Men jag har märkt att man blir lite ”dödligare” med åren – man undviker att trilla för man faller hårdare och får mer ont. Med stel rygg blir man en riktig fegis emellanåt. 😉

      Svara
      1. Kristina
        2 februari, 2018

        Tyvärr är jag dålig på att undvika trilla.. Min man säger jag borde ha fullface! ??

        Svara

Lämna ett svar till Anna Kristiansson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *