Hur är det att cykla i Lofsdalen?

Jag hade läst en del positivt om cyklingen i Lofsdalen, både i bikeparken och den nya Stenrutsleden, en xc-led upp på fjället. På väg mellan Åre och Trysil fick vi chans att testa deras cykling ett par dagar.

Eftersom campingen var fullbelagd chansade vi på att åka upp på berget till Bikeparken. Här fanns en enorm parkering som fungerade utmärkt att fricampa på om man klarar sig utan el och andra faciliteter. På kvällarna fick vi sällskap med ett gäng renar för att öka fjällkänslan. Det mesta av anläggningen var nog stängd i väntan på vintern. Cykeluthyrningen och en restaurang var öppna när vi var där. Vi hade sällskap med en av ytterligare en familj från klubben och upptäckte snart att det fanns möjligheter för alla oavsett ålder eller träningsnivå. När vi var där var det riktigt varmt och då var det skönt att kunna rulla ner till sjön för ett dopp. En mataffär fanns också i byn så att man kunde fylla på i kyl och skafferi.

Hur var cyklingen då?

Om vi börjar i bikeparken så fanns fem långa downhill-leder, en grön och några blå och röda. Dessutom fanns några korta alternativleder  som gav lite variation. Sittliften upp funkade bra. Lederna var byggda men inte lika breda och uppbyggda med stora berms som i en del andra bikeparks. Det var inte mycket folk där så man slapp köa till liften. Vi kom fram till att lederna var perfekta för barnfamiljer med lite yngre barn och nybörjarvuxna. Som barn eller nybörjarvuxen kan man uppleva att Åre nästan är för stort och att det är folk över allt. I Lofsdalen är allt mindre och helt utan stress och trängsel. För en tonåring som gillar tekniskt utmanande åkning och fart så känner man sig nöjd efter en dag. För den typen av åkare passar nog Åre och andra större ställen bättre.

Andra dagen rundade vi sjön för att testa den helt nya Stenrutleden på 12 km som sträcker sig upp på fjället och tillbaka igen, först 7 km uppför och sedan 5 km nerför tillbaka till parkeringen. Det kan låta riktigt jobbigt med 7 km uppför, men leden var så fin upp genom skogen att det gick hur bra som helst. På ledens högsta punkt fick man en liten pumptrackslinga som belöning, kul. Utför kunde man släppa på precis så mycket man ville och vågade. Vi släppte iväg Erik och sa att vi ses vid bilen. Trots att han har blivit nerpåtad något snäpp sedan vi var där så ligger vår trettonåring fortfarande på plats 9 på Strava-segmentet för denna sträcka. Leden var grymt fin och välbygd. Några lite mjuka och trögkörda partier kommer säkert att förbättras när det trillat in lite ledavgifter. Det var väl värt att swisha en slant för allt jobb som är nerlagt för att vi och alla andra ska få fina leder som är anpassade för oss cyklister.

Lofsdalen var ett perfekt stopp på vägen mellan Åre och Trysil, med drygt tre timmar till Åre och två och en halv till Trysil blir det lite tid i bilen och mer cykling. Även om det var skönt att slippa trängsel i bikeparken så borde fler cyklister hitta hit.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *